Spirit of Hven – Sankt Claus 53,2%

Det var ett tag sedan vi skrev om Spirit of Hven här. Till exempel har vi inte nämnt att man för ett tag sedan släppte en single cask-buteljering vid namn “Sankt Ibb”, som fått mycket fina omdömen från olika whiskykännare. Dessvärre hade jag oturen att få mitt sample levererat av en särdeles törstig postiljon, varpå det tyvärr aldrig dök upp hos mig. Nu är det dock dags igen för ett nytt släpp från destilleriet. Åter igen handlar det om en single cask – den här gången under det, så här i juletider, synnerligen vältajmade namnet “Sankt Claus”. Faktum är att det egentligen handlar om tre stycken fat med i stort sett identisk profil, som buteljerats för olika marknader. För sveriges del handlar det om fat nr 11-222, och det är ett fat av fransk ek som tidigare har lagrat Merlot-vin. Den råsprit som använts är en blandning av sprit gjord på pale ale-malt, samt sprit gjord på rejält torvrök malt på hela 48 ppm.

Whiskyn släpps som ett så kallat webb-släpp, idag klockan 10:00. Prislappen är satt till 985:- och totalt fick man ut 294 flaskor från fatet. Det gäller nog att vara snabb för att haffa en flaska, således.

Doft: Den bjuder på en riktigt spännande och personlig doft med tydligt kryddiga inslag som t.ex koriander, kanel och basilika. Här finns även en söt vaniljton samt en touch av mörkröda äpplen. I de mörkare regionerna kan man ana skogs-influenser som kåda och granbarr och ett avlägset, men tydligt muller av torvrök.

Smak: Till en början är den påtagligt söt, lite så som en amerikansk bourbon kan vara, men strax dyker kryddigheten upp även i smaken. Både kanel och basilika från doften dyker upp även i smaken och får sällskap av rålakrits, katrinplommon-puré samt hederligt svenskt knäckebröd. Jag tycker mig även finna en touch av cederträ. På väg mot eftersmaken växer det fram en rökig sälta.

Eftersmak: Den är lång och delikat. Sältan växer ytterligare, tillsammans med lakritstonerna. Det är nästan mera som salmiak nu. Fin rök och syltad ingefära. Fruktigheten klingar dock av lite för snabbt för att det skall vara fullständig jackpot.

Jag testade den här tillsammans med de senaste releaserna från Box Destilleri och Smögen Whisky. Tufft motstånd, ja – men Hven visar på ett alldeles förträffligt sätt att den svenska whisky-boomen vi kan läsa om i både svensk och utländsk press, i allra högsta grad handlar om flera olika destillerier. De tre jag provade (Hven Sankt Claus, Box The Challenger och Smögen Sherry Project 1:1) var alla tre exempel på utomordentligt välgjord ung whisky, med tydliga karaktärer alla tre. Frågan är dock om det inte var Hvens whisky som tilltalade mig allra mest vid denna provning.

Laphroaig 12yo – Exclusively for the Nordics 48%

Den 4/12 släpps det en ny utgåva från Laphroaig som ett webbsläpp, kl 10:00. Det handlar om en 12-årig whisky som efter en lagring i 10 år på sherry butts, har fått en slutlagring på fyra st first fill hogsheads. Totalt omfattar utgåvan endast 1278 flaskor och den är helt och hållet exklusiv för den nordiska marknaden. 830 av dem är allokerade för Sverige. Den är tyvärr inte fatstark, utan nedspädd till 48% alkoholhalt, som så många andra av Laphroaigs utgåvor. Nog för att 48% är en fullt tillräcklig nivå men det är ju alltid trevligt att få bestämma själv, eller hur?

Doft: Här har vi en riktigt fyllig snok! Söta, torkade frukter som russin och fikon varvas med rökt renkött, en snygg nötighet som drar åt valnöt, mörk chili-choklad samt en fint balanserad touch av sot och rök. Den typiska Laphroaig-sältan har fått kliva tillbaka i den här utgåvan.

Smak: Munkänslan är rund och oljig – nästan smörig. Här finns härliga sherrytoner på en stadig bas av rökig malt. Den bjuder på en rejäl kryddighet i form av chili och vitpeppar. Till detta serveras en skiva av det rökta köttet från doften samt en sträv, nästan bitter chokladbit med hög halt kakao. Sot och rök hänger med från doften, men det är alls icke dominerande. En touch av mynta smyger i kulisserna också.

Eftersmak: Den är lång, het och de flesta av smakerna hänger kvar hela vägen. Snyggt. Riktigt snyggt!

Jag erkänner – jag var riktigt sugen på att inte skriva om den här innan releasen, för att undvika att trycket vid webblanseringen skulle bli ännu högre. Den här vill jag nämligen verkligen knipa en flaska eller två av. Prislappen är satt till högst rimliga 699:- och beställningsnumret är 10163-01. Får du en av flaskorna så säger jag grattis redan nu – du har köpt en kanonwhisky.

Smögen Whisky – Bourbon Single Cask 3yo 60,9%

Detta är den andra officiella utgåvan vi har uppe för test här på Whiskyblogg. Den första var “Primör” som var destilleriets första release någonsin. Den bestod av ett flertal fat, medan den utgåva vi skall snacka om idag är en Single Cask-utgåva, alltså whisky från ett enda fat. Det handlar om ett fullstort ex-bourbonfat från Makers Mark – alltså inte ett litet fat, vilket ofta är vanligt när vi snackar såhär unga releaser. Whiskyn har naturligtvis buteljerats utan vare sig kylfiltrering eller färgning med karamellfärg. Den kommer släppas den 20:e November som ett webbsläpp, och antalet flaskor är begränsat till endast 300 stycken för det svenska Systembolaget så det gäller nog att “hänga på det virtuella låset” om man vill knipa en av dessa. Totalt gav fatet 378 flaskor, om 50cl vardera. Prislappen är satt till 953:- Nåväl, vi slutar väl snacka och ser vad fat nr 20/2011 har att erbjuda istället.

Doft: Det första jag slås av är hur förvånansvärt mogen den känns för att vara en treåring. Visst, den är givetvis inte klar än, men den har polerats rejält under sin korta tid i fatet. Här finns skönt smöriga toner, varvat med torr aska, spannmål, rålakrits samt mjukt, följsamt läder. En touch av piptobak dyker upp, tillsammans med något som får mig att tänka på barndomens barkbåtar. Med tid och vatten (snåla INTE på vattnet till denna) så smyger det helt plötsligt fram rejält fruktiga nyanser som drar åt det tropiska hållet. Jag har provat ett antal fatprover från Smögen, med detta är den överlägset fruktigaste jag stött på. Som brukligt när det handlar om Smögen Whisky så bäddas det hela in i sköna torvröksdimmor.

Smak: Den är intensiv i munnen, nästan eldigt kryddig, trots att jag vattnat ned den till ca 45%. Den bjuder samtidigt på mjuka – men brända – sötaktiga vaniljtoner. Hårdrostat bröd, mandelbiskvier och tydliga inslag av ingefära och kanske även lite kokos? Frukttonerna i doften finns här också, men inte lika kraftiga som i doften. Lakritstonerna finns kvar också, men de drar mer åt salmiak i smaken. Till allt detta adderar vi lite rökt kött och en touch av pistage.

Eftersmak: Den är ganska lång, men många av smakerna klingar av rätt snabbt, för att lämna kvar en brödig, lätt kryddig och torvrökt svans. Mot slutet av denna svans dyker plötsligt en mango upp. Överraskande, men kul.

Det här är antagligen den bästa whisky från Smögen jag testat hittills – att vi snackar om ett synnerligen aktivt fat råder det ingen tvivel om. Vid provningstillfället hade jag en 5-årig Kilchoman uppe för test samtidigt (den återkommer jag om senare), visserligen sherrylagrad, så karaktären skiljde sig såklart rejält, men kvaliteten/ mognadsgraden på dessa två vill jag påstå var i princip likvärdig.

Samma datum, den 20:e November, släpper man även en till whisky: Smögen Whisky Sherry Project 1:1 som jag hoppas kunna återkomma till inom kort.